Naturrätten ger hopp

För många känns det vilset i Sverige efter valet 2014. Den politiska verkligheten har möblerats om. I Göteborg ställde minst 22 partier upp i valet till Sveriges riksdag. Alla var lika övertygade om att just deras handlingsprogram var det rätta. Är då politiken relativ och alla handlingsprogram i sig lika rätta? Är etiken relativ? Handlingsprogrammen ska ju ytterst ligga till grund för lagstiftning, som i sin tur ska styra människornas handlingar.

Handlingar är vad etik handlar om. Det handlar om att lära sig att skilja riktiga handlingar från felaktiga, goda från onda, och att på goda grunder välja goda och rättfärdiga handlingar och avstå från onda och orättfärdiga. Men etiken gäller inte bara handlingar. Den gäller vad man säger, vad man tänker och vad man gör eller inte gör. Det gäller intentioner, beslut och deras konsekvenser. Det gäller såväl privata som politiska beslut och det gäller lagstiftning. Det är därför alla människor under normala omständigheter, i rätt ålder och vid sunda vätskor kan ställas inför skranket och avkrävas ansvar, politiker såväl som icke-politiker.

Vad är det då som definierar rätta och goda handlingar? Är det lagstiftning som avgör vad som är rätt? Eller är det det rätta som ska avgöra lagstiftningen? Egentligen formulerade jag nog där etikens grundläggande fråga. Hur ska vi kunna avgöra vad som är rätt? Är det rätta något som vi hittar på eller är det något vi upptäcker eller kan resonera oss fram till? Det stora antalet partier som kämpar för sina handlingsprogram kan å ena sidan ha uppfattningen att allt egentligen är relativt och att programmen bara är tillfälliga ståndpunkyter, som speglar de sammanhang vi lever i. Inget program kan då sägas vara felaktigt eller moraliskt förkastligt. Å andra sidan försvarar de flesta partier mänskliga rättigheter och så fort någon misstänks avvika från dem, så leder det till moraliska fördömanden. Hur kan detta komma sig?

Ja, de flesta skulle nog hålla med om att moral dagligen handlar om personliga val mellan olika handlingsalternativ. En del skulle till och med påstå att moraliska frågor är var och ens ensak. Kanske hävdas det till och med att det inte handlar om att fatta rätt beslut utan om att var och en fattar sitt eget beslut. Men ibland blir vi osäkra och oroliga och kämpar med vad vi ska välja. Visar vi inte då att vi är angelägna om att välja det rätta? Här har vi en intressant motsägelse. I det första läget bejakas uppfattningen att vi bestämmer vad som är rätt och fel, och sedan klistrar vi på vår etiska uppfattning på handlingen. I det andra läget tänker vi inte att det vi faktiskt gör är det rätta oavsett vad vi gör, utan vi är rädda för att handla fel och vi vill välja det rätta.

Om var och en skulle bestämma vad som är rätt eller fel kan egentligen dessa olika omdömen aldrig ifrågasättas eller än mindre fördömas. Då finns ju ingen objektiv moral. Ingen uppfattning får då egentligen kritiseras, för alla uppfattningar är lika riktiga. Men samtidigt går detta inte ihop med känslan och övertygelsen i avgörandets stund att en del moraliska val och handlingar har mer fog än andra.

Låt mig nu ta några känsliga och övertydliga exempel. De anförs enbart för att styrka att det i verkligheten faktiskt finns rätt och fel, och att lagen i sig inte avgör vad som är moraliskt rätt och fel.

I abortfrågan förs det ofta fram att kvinnan har rätt att fatta sitt eget beslut. Vårt principprogram säger visserligen inte så, men där står i avsnittet om medicinsk etik följande: ”Det är inte rimligt att någon annan än kvinnan under graviditetens första fas fattar det avgörande beslutet om en eventuell abort”. Det är kvinnan som är gravid och hon fattar beslutet enligt gällande lagstiftning, men samtidigt är vi nog alla övertygade om att dessa beslut fattas i de allra allra flesta fall med stor vånda. Just våndan pekar på att det finns rätt och fel även här, en rätt som står över lagstiftningen. Och just för att denna vånda finns där så vill politiker inte röra i detta utan utelämnar den gravida kvinnan till sin egen etiska vånda.

Vad gäller rasism, föreställningen att människor av olika slag är olika värda, så utgår en majoritet av Sveriges befolkning från att den ståndpunkten är moraliskt felaktig. Samtidigt hävdar många, som har just den åsikten, att etik och moral är subjektiva konstruktioner och till och med maktmedel i förtrycket t.ex. av en klass eller ett kön. Ibland finns således rätt och fel, som ifråga om rasismen, men i andra fall tycks ett slags postmodern nihilism råda, där moraliska sttåndpunkter ses som sociala konstruktioner i syfte att vinna eller behålla makten.

Det finns alltså hopp i detta virrvarr av handlingsprogram och etiska ståndpunkter! I ett sekulariserat samhälle står hoppet till naturrätten. Och kom ihåg: naturrätt är etik. Det är den mest naturliga etiken som finns, för den går tillbaka på människans natur. Det handlar inte om vad som händer ute i naturen. En ack så vanlig missuppfattnng. Det handlar om den mänskliga naturen och dess ändamålsenlighet. För en som tror på Gud är det en etik baserad på övertygelsen att Gud har skapat människan och att Gud hade en rad specifika avsikter med att skapa henne, just så som hon är. För en, som inte tror, är det en etik, som baseras på människans natur, oavsett hur hon har kommit till. Ändamålsenligheten är grunden för naturrätten.

Naturrätten utgår från allmängiltiga värden. De är gemensamma för alla människor. Alla grundläggande värden följer av människans existens, oavsett kön, ålder, nationalitet, ursprung eller sexuell läggning. Alla kvinnor och alla män har, enligt FN, en inre värdighet. Därför kan man inte handla hur som helst, för alla har rätt att förverkliga samma grundläggande värden, på sina respektive villkor. När kvinnor och män inte möter respekt för liv, hälsa, sanning, kunskap, frihet etc. så kränks deras mänskliga rättigheter att få förverkliga dem. Då reagerar vi negativt. Så det finns hopp! Naturrätten ger den etiska grunden för politik. Nu gäller det bara för oss att själva förstå, förklara och stå för den.

Per Landgren, fil.dr.

Publicerad i Kristdemokraten under vinjetten På djupet.

Publicerad i På djupet Taggar: , , ,