Vilken roll spelar religionen i ett samhälle? Vad innebär religionsfriheten för oss här idag? Och varför är Kristdemokraterna så varma anhängare av levande trossamfund i vårt land?
Högaktuella frågor i samhällsdebatten. Men även om vi känner att vi har svaren på frågorna intuitivt så kanske det mer djupgående svaret blir oss skyldiga. Låt mig försöka bena ut frågorna, ur ett kristdemokratiskt perspektiv.
- Religionsfrihet
Först en grundläggande utgångspunkt. Enligt FN:s deklaration och mänskliga fri- och rättigheter och Europarådskonventionen så är religions- och övertygelsefriheten en grundläggande mänsklig rättighet. Denna rättighet har två sidor som är lika viktiga;
– alla människor har rätten att tro, att inte tro och att byta religion,
– alla har rätt att fritt utöva eller att inte utöva någon religion.
Men rätten att inte tro innebär inte att religiösa uttryck ska suddas ut från samhället eller att man ska ”slippa” se människor ge uttryck för sin religion. Att säga att man får tro bara det inte syns eller hörs är inte samma sak som att stå upp för religionsfriheten. Det är att slå undan benen för den.
Folkrättsexperten Ove Bring har sagt att religionsfriheten är ett lackmustest för de andra mänskliga rättigheterna. Han menar att när stater väl börjar tumma på religionsfriheten undermineras steg för steg andra fri- och rättigheter.
Religionsfrihet är således inte bara rätten att välja bort religion, utan också rätten att välja religion, rätten att utöva religion. Det är i sammanhanget viktigt att komma ihåg att det är människans religionsfrihet som ska skyddas. Inte en specifik religion.
Men religionsutövandet och själva förekomsten av religiösa trossamfund är också positivt i sig.
- Trossamfunden – en viktig del av det civila samhället.
Samhället är större än staten. Det civila samhället brukar definieras som alla de sammanslutningar och organiserade aktiviteter som sker i ett samhälle som inte är offentlig sektor eller privat näringsliv.
Här finns familjen, släkten, föreningslivet, trossamfunden, fackföreningen, byalaget, bostadsrättsföreningen etc. Ett starkt samhälle är ett samhälle rikt med ideella organisationer och strukturer som inte är en del av det kommersiella eller det offentliga. Därmed finns det motkrafter till en alltför dominant stat och privat marknad. Ett mer pluralistiskt samhälle uppstår därmed. Människors olika behov av utveckling tillgodoses bäst i ett samhälle med många olika strukturer. Ett samhälle där individen står relativt ensam gentemot privata och offentliga maktcentra leder till att enskilda människor kommer i kläm. Alla totalitära stater försöker som den första åtgärd de vidtar krossa eller kraftigt begränsa det civila samhället.
Trossamfunden är en viktig del i ”frivilligSverige”. Svenska Kyrkan har 6,5 miljoner medlemmar, varav drygt 700.000 antas vara gudstjänstbesökare eller aktiva på olika sätt. Bara i Svenska kyrkans körverksamhet deltar 99.000 människor. De övriga trossamfunden har 7-800.000 medlemmar eller besökare av deras aktiviteter. Därmed är trossamfunden en av de absolut största folkrörelserna i vårt land.
Eftersom vi människor är gemenskapsvarelser så behöver vi sociala sammanslutningar för att utveckla vår personlighet. I dessa sammanhang lär vi av varandra, lär oss att samarbeta, ta hänsyn och utveckla vår personlighet. Ofta på ett annat sätt än vad som sker i yrkeslivet där kraven är mer prestationsinriktade och följer vissa mycket bestämda regler. I de civila sammanslutningarna kan ofta andra sidor av ens personlighet utvecklas jämfört med vad som sker i förvärvsarbetet.
- Värdeförmedlande
Religionen är den starkaste värdeförmedlande kraften i samhället. I religionsutövandet förmedlas värderingar i undervisning och berättelser, i ritualer och traditioner, i sång, musik och konst. Även om relativt få i ett samhälle är mycket aktiva religionsutövare så vidmakthålls traditionerna och kulturen som gör att värdeöverföringen lever vidare. Utan religionens mångfacetterade uttrycksform skulle det krävas mycket för att åstadkomma motsvarande värdeöverföring. Ta exempelvis den gyllne regeln. Utan ett religiöst sammanhang hade inte denna levnadsregel fått det genomslag som den fått. Berättelsen om den barmhärtige samariten har skapat fler reflektioner och eftertanke hos den vanlige svensken än alla politiska anföranden som hållits.
De värderingar som format Sverige under århundranden har till stor del formats av den kristna traditionen. Religionen i form av lära, tradition, seder och ritualer har starkt bidragit till det vi upplever sunda normer och värderingar.
- Sammanhang i livet
Religiösa trossamfund erbjuder människor ett existensiellt sammanhang, svar på frågor om livets mening, det metafysiska. Riter såsom begravningar, bröllop, dop – allt detta hjälper oss att högtidlighålla och skapa värdighet åt olika stora händelser i livet. Utan dessa riter riskerar milstolpar i livet bli ganska futtiga händelser. Religionen skapar också en känsla av att något som är större än en själv är med vid de stora händelserna, oavsett hur stark gudstro den enskilde har.
Vi märker hur starkt behovet är av att söka tröst och ty sig till något bortom det fattningsbara när sjukdom och död kommer oss nära. Den andliga vården på våra sjukhus, krisstöd vid större olyckor där präst tillkallas och kyrkorum hålls öppna är exempel på detta.
- Sociala insatser
Religiös övertygelse är en oerhört stark drivkraft till sociala insatser. Förkunnelsen om kärleken till nästan, som är central i våra kyrkor, leder till handling. Det är ingen slump att svensk biståndspolitiks upprinnelse var svenska missionärers insatser i fattiga länder. Inte heller att trossamfunden är engagerade i många olika former av sociala projekt. För de flesta är det naturligt att kyrkorna är aktiva på det sociala fältet. Mindre känt är kanske att det också inom de muslimska samfunden i Sverige sker ett omfattande socialt arbete.
Trossamfundens verksamhet i sig innehåller också stora sociala insatser i form av social gemenskap, meningsfulla fritidsaktiviteter, barn- och ungdomsarbete. Trossamfunden är kanske ett av de få sammanslutningar i vårt samhälle som i hög grad arbetar generationsövergripande. De utgör en mötesplats för olika åldrar och sociala sammanhang.
- Integration
Många kyrkor och samfund arbetar förtjänstfullt med integrationsarbete. Det kan ta sig många olika uttryck. Kanske är Katolska kyrkan det bästa exemplet på en kyrka som i sin verksamhet rymmer en stor mångfald av etniska grupper. Men även ur ett annat perspektiv fungerar trossamfunden mycket integrerande. Människor som kommer till Sverige saknar sina rötter. Religionen och traditionerna blir kanske den viktigaste trygghetsskapande faktorn för dessa människor. När allt annat är nytt i det nya landet är det i alla fall den syriskt ortodoxa kyrkan eller moskéen något välbekant. Där träffar man likasinnade och skapar kontakt med andra som redan etablerat sig i Sverige. Jämför med de svenskar som hemma i Sverige knappt går i kyrkan, men när de bor och arbetar i utlandet så blir Svenska kyrkan i det främmande landet något tryggt och hemkärt, och plötsligt deltar man i en mängd olika aktiviteter som där bedrivs.
Detta är några starka skäl varför trossamfunden och religionen spelar en viktig roll i ett samhälle. Skiljelinjen i Sverige går inte i första hand mellan dem som tror lite olika, utan mellan dem som ser religionens viktiga roll i vårt samhälle och de krafter som vill trycka undan religion och religiös utlevelse till det privata, till det dolda. Om dessa krafter lyckas blir vårt land fattigare och mindre värdefullt.
Stefan Attefall
Styrelseledamot i Idéinstitutet Civitas
Publicerad i Kristdemokraten